"The consumer is out of control" – Roskilde Festival Big Data Hackathon

Roskildefestivalen använder insikter i data för att förbättra besökarens upplevelse. På så sätt kan arrangören hänga med i konsumentens ständigt föränderliga beteende.

Roskildefestivalen

Under flera år har vi som arbetar inom it-branschen pratat så mycket om big data att vi nästan glömt bort att de flesta verksamheter fortfarande är ganska osäkra på fenomenet.

Men Roskilde Festival Big Data Hackathon är ett undantag. Under festivalen hämtade projektet oräkneliga gigabyte data bland annat från en app som 70 000 av de 130 000 besökarna har på sina mobiler.

Sett till folkmängden är Roskildefestivalen faktiskt Danmarks fjärde största stad under den korta period som den pågår och evenemanget kan ses som ett helt litet samhälle. Festivalappen samlar hela tiden in anonyma data från GPS:en i besökarnas mobiler. Till dessa kopplas data från Spotify, sociala medier och en mängd andra källor.

Nyttan med big data exemplifieras på ett oerhört konkret sätt när forskare, studenter och medarbetare från bland annat IBM, CBS och Meyers sedan kan analysera data och dra slutsatser från det enorma informationsflödet.

Jag var själv nyligen på plats och hörde de viktigaste slutsatserna från årets upplaga av Roskilde Festival Big Data Hackathon. I korta drag används big data för att göra festivalen säkrare och mer välfungerande, samtidigt som kundupplevelsen optimeras och mängden avfall minskas. Det är fantastiskt spännande.

”The consumer is out of control”
Som en av talarna uttryckte saken: ”The consumer is out of control!” Och när preferenserna bland festivalgästerna (och konsumenter i allmänhet) förändras så snabbt att man inte längre kan gå på magkänsla och erfarenhet blir big data och dataanalys otroligt intressant.

Analyser av gästernas faktiska beteende har till exempel visat att närmare tio procent av festivaldeltagarna aldrig går och lyssnar på konserterna. Därmed kommer de inte heller till de områden där många av serveringsställena och evenemangen finns.

Och medan man kanske tror att de flesta festivaldeltagare befinner sig på samma plats en längre stund – t.ex. vid stora scenen – så visar analysen tvärtom att en klar majoritet är i rörelse nästan konstant och bara stannar till korta stunder.

Roskilde Festival Big Data Hackathon har alltså med hjälp av data lyckats skaffa fram extremt användbar information. Med det målet i sikte har projektet utvecklats genom tre olika faser under de senaste åren:

  • What happened? Vilka konserter och evenemang drog flest människor? När sålde man mest öl och mackor? Och så vidare...

  • What is happening? Vad händer på de olika scenerna just nu? Vart är folk på väg?

  • What will happen? Hur kan vi använda den information vi har för att förutse vad som ska hända härnäst? Vilka konserter kommer att dra flest besökare? Hur kommer vädret att påverka festivalen i år jämfört med tidigare år?

Idag har projektet kommit så långt att festivalens säkerhetsansvariga kan se på en interaktiv karta hur människor samlas och rör sig på området. Om det till exempel blir ett stort tryck på den centrala gångbron till Rising Star-scenen kan ledningen genast skicka dit extra säkerhetspersonal och dirigera besökarna så att ingen kommer till skada.

Tack vare data finns det bröd till fläsksteksmackan
Man har med andra ord kommit en bra bit in i ”What is happening?”-fasen och kommit igång ordentligt med nästa fas, där modeller och data ger inblick i sådant som annars är svårt att fånga.

Projektet har redan resulterat i ett antal modeller som kombinerar GPS-data med exempelvis data från Spotify och sociala medier för att planera konserter på ett mer optimalt sätt. Bland annat kan man undvika att boka in en artist på en för liten scen och på så sätt slippa bli tagen på sängen när folkmassorna väller fram därför att artisten är enormt mycket populärare än man väntat sig. Man kan också undvika att boka in två band med delvis samma fans samtidigt. Möjligheterna är oändliga.

Och här finns mycket att hämta även för företag. Exempelvis kan Meyers koppla uppgifterna om antalet sålda fläsksteksmackor* (upp till 2 000 i timmen) till informationen om sluttider för de konserter som har flest besökare som gillar Meyers produkter. Det tar tre timmar att baka brödet, så att kunna förutsäga efterfrågan är extremt värdefullt eftersom det kan öka både kundnöjdheten och intäkterna.

Visuella data ger praktiska insikter
Det är användbara insikter och praktisk dataanvändning som gör projektet otroligt intressant för oss inom it-branschen. Roskildeprojektet gör nämligen allt det som vi har talat om i åratal och på ett sätt som i högsta grad är konkret.

En av de saker som särskilt imponerade på mig är hur stor vikt man har lagt vid den visuella framställningen, med intuitiva dashboards som är lätta att läsa av. Det är helt rätt tänkt, för de flesta av oss är inte särskilt bra på att förhålla oss till siffror och procentandelar. Däremot kan vem som helst förstå ett diagram eller en karta som med rött, blått och grönt visar exakt hur många människor som just nu tittar på Phlake, Lorde eller The Weeknd.

Längs med vägen har man också lärt sig en hel del om vikten av att ge användarna tillräckligt mycket funktionalitet eller annat värde i utbyte mot åtkomst till exempelvis GPS-data. De är egentligen inget nytt, utan ett tillvägagångssätt som exempelvis Google och andra gratistjänster har använt sig av i många år och en viktig förutsättning för att kunna samla in användbara data och ge användaren en bra serviceupplevelse. Självklart måste lagen följas hela vägen och de data som samlas in ska exempelvis vara helt anonyma.

Testa idéer, var beredd på att misslyckas och få nya insikter
En annan lärdom från projektet är att man inte alltid kan veta från början vad resultatet ska bli när man kopplar samman big data och t.ex. machine learning. Ofta får man användbara insikter och hittar dolda samband som man aldrig skulle ha kunnat upptäcka tidigare genom att testa olika hypoteser. Andra gånger hittar man inget alls. Och det ska man vara beredd på – bara man snabbt lär sig och går vidare med nya hypoteser, precis som hackathonteamet på Roskildefestivalen har gjort så framgångsrikt de senaste åren.

Å andra sidan har det med tiden blivit relativt enkelt och billigt att testa hypoteser med kognitiva molnbaserade plattformar som t.ex. IBM:s Watson, så till skillnad från tidigare är det nu en möjlighet även för små och medelstora organisationer utan enorma budgetar. Jag ser till exempel fram emot att se hur IBM:s Bluemix Garage-initiativ i Köpenhamn kan hjälpa kunder med värdefull insikt och innovativa lösningar.

Det gäller egentligen bara att komma igång, för den potentiella vinsten är enorm. Oavsett om du vill veta mer om dina kunders preferenser, vanor och köpmönster, eller om du snabbt behöver kunna upptäcka när det behövs tio extra säkerhetsvakter på Camping West.

*Dansk maträtt

Annons
Andra läser också
Annons