Framtidens arbetsplatser

Danmark kommer att fortsätta att ha en betydande roll som produktionsland, trots lönekostnader som ligger långt över de flesta andra länder. Här kommer en spaning från Danmark.

Framtidens danska arbetsplatser

Det är den väldigt snabba slutsatsen av två analyser från 2012 av ett stort antal företag, där man genom enkäter och intervjuer har identifierat deras placering av produktion och även strategin bakom deras val. Man drar dock också slutsatsen att den framtida danska produktionen kommer att skilja sig från produktionen för 5–10 år sedan och outsourcing och offshoring kommer att vara en del av de danska företagens globaliseringsstrategi (information om de två analyserna visas i de två faktarutorna i den här artikeln).

Det finns anledning till oro
Bakgrunden i de två analyserna ser direkt dyster ut. Sedan millennieskiftet har sysselsättningen inom industrin minskat från 420 000 anställda till 300 000. 120 000 arbetstillfällen har gått förlorade, vilket är en minskning på ca 30 procent. Med finanskrisen i färskt minne kan det vara lätt att anta att en väsentlig del av minskningen beror på konjunkturen, alltså att de förlorade arbetstillfällena var ett resultat av en generell minskning av industrins produktion. Det var faktiskt också fallet under perioden 2008–2009, då produktionen och antalet danska arbetstillfällen inom industrin minskade i samma takt. Men sedan 2009 har produktionen inom industrin värdemässigt återfått nivån från 2000, medan antalet arbetstillfällen inom industrin har fortsatt att minska, om än i väsentligt lägre takt. Har man en dramatisk ådra kan man med viss rätt säga att arbetstillfällena flödar ut ur Danmark (källa: Danmarks Statistik. Industriens udvikling 2000–2012).

Produktionen inom industrin utgör värdemässigt omkring en fjärdedel av den samlade produktionen i den privata sektorn. Danmark är alltså fortfarande i hög grad beroende av en konkurrenskraftig industrisektor. Nedgången i antalet arbetstillfällen påverkar alla industribranscher, med undantag för läkemedelsindustrin som har haft en ökning med 70 procent, vilket har resulterat i en ökning på 8 000 anställda (källa: Danmarks Statistik. Industriens udvikling 2000–2012).

Produktiviteten är en del av problemet
Under perioden 2000–2007 steg produktiviteten med i genomsnitt 3 procent om året. Under krisåren 2008–2009 skedde det en direkt minskning i produktiviteten varpå den ökade igen, denna gång med 6–7 procent om året. Ökningen ska ses som en kombination av att de minst konkurrenskraftiga företagen försvann under krisen, att antalet anställda har anpassats till verksamhetsnivån, och slutligen av en effektivisering av de kvarvarande företagen.

Trots ökningarna av produktiviteten över åren har konkurrenskraften för de danska industriföretagen minskat. Fram till 2008 skedde det en markant minskning på 3 procent om året. En tredjedel av minskningen orsakades direkt av den minskade produktiviteten, medan resten berodde på valutakurser. Efter 2008 har konkurrenskraften lyckligtvis förbättrats år för år, men dansk industri ligger fortsatt 10 procent under nivån för konkurrenskraft vid millennieskiftet.

Det är fortsatt många industriföretag som kan uppvisa tillväxt
Den första förutsättningen för att skapa och behålla arbetstillfällen i Danmark är att man behåller produktionsföretag i landet. De stora företagen utgör naturligtvis en stor del, men de små och medelstora företagen (SME-företag) utgör också en väsentlig del av den danska industrin eftersom de bidrar med cirka en tredjedel av industrins totala sysselsättning. En analys gjord av Reglab slår fast att omkring en femtedel av SME-företagen kan uppvisa tillväxt och det bör noteras att de flesta av dessa företag fortsatt satsar på produktion i Danmark. I analysen har forskarna dykt djupare ner i 25 SME-företag och tre av de stora danska koncernerna genom vad de kallar djupintervju med den högsta ledningen. Syftet har varit att komma fram till några av företagens gemensamma drag, vilka kan bidra till att förklara den uppnådda tillväxten. Analysens slutsats innefattar fem områden som kan förklara orsakerna till tillväxt:

Brett utbud av tjänster
Speciellt SME-företagen har utvecklats från att fokusera på utveckling och försäljning av produkter till att leverera ett helhetspaket, vilket skapar mervärde för kunden. De har satsat på sammanhängande koncept som omfattar produkter, tjänster, kundservice, kundspecifik kompetens samt integration av t.ex. klimat- och miljökrav hos kunden i produktutvecklingen. Företagen har flyttat upp i värdekedjan.

Samarbete med kunden gällande produktutvecklingen
Många av företagen har redan skapat sig en position som partner när nyckelkundernas egen utvecklingsprocess startar. Det innebär gemensamma utvecklingsprojekt med kunderna snarare än ett passivt övertagande av en redan utvecklad kundprodukt.

Specialisering och nischfokus
Även större företag har svårt att klara sig i konkurrensen om produktportföljen är för bred och osammanhängande. Tillväxtföretag satsar endast på områden där de kan vara bland de bästa i världen.

Stark och integrerad utvecklingsorganisation
Många små och medelstora tillväxtföretag – även i traditionella branscher som metall-, maskin- och livsmedelsindustrin – har etablerat sina egna utvecklingsavdelningar med ingenjörer, designer, konstruktörer, kockar o.s.v. De har lyckats skapa ett nära samarbete mellan utveckling, produktion och försäljning, vilket har varit nödvändigt för att snabbt och framgångsrikt introducera nya lösningar på marknaden.

Slimmad produktion
De flesta företag har genomgått större omorganisations- och effektiviseringsprocesser. Det omfattar införandet av ny teknik och omfattande lean-projekt, vilket vanligtvis innebär en hög grad av delegering av kompetens till medarbetarna i produktionen.

Begynnande brist på högkvalificerad arbetskraft
På ett övergripande plan kan man se danska SME-företag som har övergivit den relativt passiva underleverantörsrollen. De har utvecklats till en ny kunskapsbaserad sektor där utveckling, produktion, försäljning och kundanpassade tjänster är tätt integrerade. Det finns dock vissa hinder som måste övervinnas för att få små och medelstora tillväxtföretag att kraftigt öka i antal. Många företag saknar kapital, ledningsmässiga resurser och kompetens för att utveckla nya industriella affärsmodeller. Dessutom finns det nya utmaningar gällande tillgången till kvalificerad arbetskraft. Analysen visar att det har skett en smärre revolution i utvecklingen av de små och medelstora tillväxtföretagens behov av högutbildad arbetskraft, både gällande ledarskap och specialistfunktioner. Flera industriföretag – framför allt utanför storstäderna – upplever utmaningar i att locka till sig kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. Flera intervjuobjekt uttryckte en allmän oro för att möjligheterna till förnyad tillväxt i industrin kan äventyras på grund av att nivån av kvalificerad/teknisk arbetskraft minskar i jämförelse med grannländerna och de nya tillväxtekonomierna.

Outsourcing och offshoring- även i framtiden
Även om det går att skapa tillväxt inom industrin är det ingen garanti för att det leder till fler danska arbetstillfällen. Intervjuerna visar också att outsourcing och offshoring fortsatt kommer att vara en central del av företagens strategiska överväganden. Frågan är om tillväxten i företagen kan kompensera för förlusten av arbetstillfällen, eller om problem med exporterade produktionsuppgifter får företagen att återta arbetstillfällena. Detta upplever man även idag, om än i blygsam skala.

Minskade lönekostnader är den kortsiktiga huvudorsaken
Drivkraften för industriföretagens beslut om outsourcing (till en extern underleverantör) eller offshoring (till egen verksamhet utanför Danmark) har studerats i en analys från 2013 finansierad av Kraks Fond (Källa: Danske producenters udflytning og hjemtagning af produktion).

Lönekostnaderna är föga överraskande återigen huvudmotiv hos de flesta företag. Fokus ligger här på de direkta lönekostnaderna, baserat på de markanta skillnaderna i löner mellan den utländska verksamheten och den danska lönenivån. Företagen tar kanske hem relativt kortsiktiga vinster i vetskap om att lönenivåerna mellan länderna kommer att utjämnas med tiden, och det kan bli nödvändigt att flytta till ett nytt lågkostnadsområde. Företag som har outsourcat till Kina har till exempel upplevt löneökningar på 20 procent per år, vilket har resulterat i att de flyttat vidare till Vietnam eller Afrika, som är nya områden som kan erbjuda låga lönenivåer. Vid beslut gällande placering tas det också hänsyn till skillnader som ofta märks i produktiviteten. Dessa skillnader kan minska vinsten vid outsourcing.

Även långsiktiga strategier spelar in
Ett annat huvudmotiv för outsourcing är mer strategiskt och handlar om företagets kärnkompetenser. Det handlar om att företaget kontinuerligt bör överväga sin position i nätverket och identifiera var de kan göra en skillnad och var de kan skaffa sig störst konkurrensfördelar. Ett antal danska SME-företag har till exempel lyckats identifiera nischer i delar av värdekedjan inom områden som logistik, design, prototyptillverkning, produktutveckling o.s.v. De har alltså byggt upp en särskild kompetens inom specifika områden och dragit nytta av det faktum att värdekedjan är uppdelad och att många uppgifter, inte bara produktionsuppgifter, kan läggas ut på andra.

Andra viktiga orsaker till outsourcing som nämns är önskan om att få tillgång till externa resurser och kunskap, samt en önskan om att inte behöva investera i exempelvis ny produktionsutrustning.

Även när det gäller att flytta produktionen till andra platser i egen regi, såsom offshoring, är lönekostnaderna huvudmotivet för de flesta. Dessutom tillkommer motiv som närhet till stora marknader, tillgång till resurser, kunskap och teknik eller förmågan att attrahera medarbetare med viktig specialkompetens.

Outsourcing och offshoring är dock inte problemfritt
Analyserna gräver sedan djupare i de problem som företag upplever vid outsourcing eller offshoring. Problemen kan ge en fingervisning om de områden där danska arbetsplatser kan ha konkurrensfördelar.

Generellt sett tror företagen att de har nått sitt mål med att minska de direkta lönekostnaderna, men det har för många kommit som en överraskning att kostnadsökningar har dykt upp inom andra områden. Många rapporterar om ökade indirekta kostnader, till exempel ökade transportkostnader, vilket är ganska förutsägbart. De ökade leveranstiderna från leverantörerna, som kräver större varulager för att kunna upprätthålla leveranssäkerheten, bidrar också till stigande kostnader. Det är inte onormalt med exempelvis åtta veckors leveranstid från Kina. Förutom direkta lagerkostnader tillkommer också kostnader för att täcka defekter och kassationer, vilket ska tas med i totalsumman.

Förlust av processkunskap kan skada utvecklingen av nya produkter
Ett annat problem som ofta understryks är fel och brister i produktionsunderlagen på arbeten som läggs ut. Bakom den skriftliga dokumentationen finns en mängd erfarenhet och oskrivna regler som är till för att säkerställa rätt kvalitet på produkterna. När produktionen flyttas rättar sig den nya leverantören i bästa fall efter ritningsunderlaget och resultatet blir i slutändan ofta något annat än det förväntade. Detta gäller särskilt vid outsourcing i länder där den industriella kulturen kännetecknas av att man inte ställer frågor när man är osäker på något. Språkskillnader gör heller inte problemet mindre när tekniska problem ska utredas i efterhand.

En tredje viktig faktor som också ofta nämns som ett problem är förlusten av produktionskunskap som kommer till nytta i utvecklingen av nya produkter. En viktig del av produktutvecklingen består i kunskapen om de processer som ska förverkliga produkten. För många produkter är det främsta skyddet mot kopiering i lika hög grad processkunskapen som patentskyddet. Vid outsourcing kan det skyddet försvinna, och ännu värre är att processkunskapen inte kommer att vidareutvecklas.

Analyserna ger några ganska tydliga och samstämmiga tecken på vilka typer av produktionsuppgifter som kommer att klara sig hela vägen i en global konkurrens. De visar också samstämmigt att outsourcing och offshoring kommer att fortsätta att vara en del av företagens strategiska överväganden. Produktivitet och löneutveckling samt de ramvillkor som danska företag ska arbeta efter kommer att fortsätta att vara viktiga faktorer för danska företags konkurrenskraft.

Här anges några av de egenskaper för framtida danska arbetsplatser inom produktion som analysen betonar – med tillägget att detta inte ska ses som ett fullständigt och uttömmande recept.

Dansk flexibilitet kommer att vara en konkurrensfaktor
Fram till idag har outsourcing och offshoring oftast tagit över enkla, standardiserade produktionsuppgifter. Det handlar om produkter och komponenter som är väl inkörda i den egna verksamheten och som brukar produceras i stora volymer. Företagens nischstrategi går i större drag mot att produktionen sker i mindre serier, med korta leveranstider och med produkter i många varianter för att möta den växande efterfrågan av kundanpassning. En av styrkorna med den danska arbetsmarknaden är flexibilitet. Dansk produktionspersonal är redan från skoltiden van vid självständigt och kritiskt tänkande – egenskaper som är nödvändiga när det gäller omställningar och inkörning av nya produkter. Samtidigt utgör den danska traditionen av medarbetarinflytande, på alla nivåer i organisationen när det gäller problemlösning och metodförbättringar, en unik kompetens för företaget. Den kommer att bli svår att kopiera i länder med en tradition av hierarkiska strukturer och enväldigt ledarskap.

Utvecklingen går i riktning mot att industrin måste behärska allt mer komplexa produktionsuppgifter där utvecklingen av egna produkter eller produktvarianter, eller underleverantörens deltagande i utvecklingen av kundprodukter, får en allt större plats, vilket kommer att öka behovet av produktion i nära samarbete med produktutvecklingsprojekten. Trots de möjligheter som CAD/CAM-system och annan teknik kan hjälpa till med i kommunikationen kommer det att bli svårt att ersätta den fysiska närheten i det dagliga samarbetet.

Automatisering tar hem produktionen igen
Automatisering och speciell robotteknik nämns allt oftare som skäl för att ta hem produktionen igen. Utvecklingen under de senaste åren har visat ett markant prisfall på robotar och utveckling av robotar som är enklare att använda än vad de tidigare generationerna var. Under de senaste fem åren har priset sjunkit till en fjärdedel, och robotar har blivit snabbare att programmera. Därmed kan de användas till betydligt fler uppgifter än tidigare. I jämförelse med de länder som har kommit längst med automatisering kan man dra slutsatsen att den danska produktionen har en möjlighet att öka produktiviteten med cirka 15 procent genom automatisering. En av analyserna visar också att ungefär hälften av de över 200 tillfrågade företagen har installerat robotar och ungefär hälften av de återstående företagen planerar att investera i robotar de kommande åren.

Framtida behov av mer komplexa produkter skapar hopp om danska arbetstillfällen
Ett antal tongivande globala trender inom produktionsteknik, klimat/energi och individualiserade kundkrav tyder på att en allt större del av den totala produktionen kommer att präglas av komplexa produkter som tillverkas i mindre serier och många varianter. En viktig slutsats av analyserna är att produktionsuppgifterna som i framtiden kommer att utföras i Danmark innefattar komplex produktion där tekniskt kunnande och självständighet är ett måste för att lösa uppgiften. Minskningen i antalet rutinuppgifter kommer att gå ut över de outbildade och behovet av utbildad arbetskraft och ingenjörer kommer att växa. Det är ett problem som återkommer i de intervjuer och enkäter som har gjorts. För många företag är bristen på kvalificerad arbetskraft redan idag en anledning till outsourcing. Utan tillgång till rätt kompetens kommer det att bli svårt för Danmark att upprätthålla en konkurrenskraftig produktion.

Analysrapport
Danske producenters udflytning og hjemtagning af produktion. Producerad av Syddansk Universitet och finansierad av Kraks Fond Byforskning. Publicerad 2013.

Projektet syftar till att skapa forskningsbaserad kunskap om insourcing och outsourcing, offshoring och backshoring av produktion i dansk industri med fokus på både stora, små och medelstora företag. Projektet syftar till att ge svar på följande övergripande frågor:

  1. I vilken utsträckning använder danska produktionsföretag globaliseringsstrategierna outsourcing, insourcing, offshoring och backshoring?
  2. Vilka är drivkrafterna och hindren för globaliseringsstrategierna?
  3. Vilka är de viktigaste egenskaperna hos framgångsrika globaliseringsstrategier?

Analysrapport
Fremtidens industri i Danmark. Utgiven av REG LAB 2012.
Analysens genomgående fokus är industriell tillväxt i SME-företag som har trotsat industrins negativa utveckling och lyckats säkerställa tillväxt och arbetstillfällen i Danmark. Syftet har varit att, genom fördjupad analys av de mest framgångsrika företagen, skapa nya insikter om framtiden för industrin i Danmark.