Dataetik: Den nya konkurrensfördelen

Tillgång och behandling av persondata har inverkan på vårt självbestämmande, balansen i våra demokratier och friheten att agera på egen hand och i eget intresse. Därför är det viktigt att beslutsfattare för upp frågan högt på dagordningen, såväl i den externa dialogen som i dialogen med sina teknikleverantörer.

Dataetik

Utbyte, insamling och bearbetning av data är idag den mest framgångsrika digitala affärsmodellen. En modell som också kan kallas "tracking-by-default", alltså att spårning av användaren är vedertaget och vill man vara privat krävs det ett aktivt val. Modellen bygger på en avancerad spårning av kunder på nätet för att skapa profiler av dem för att förstå deras beteende, behov och önskemål.

Data som läcker ut, hackerattacker, övervakningsskandaler och framför allt baksmällan bland användare av sociala medier har kickstartat en rörelse som vi bara har sett toppen av. Vi ser nu ett paradigmskifte där integritet, det vill säga den enskildes rätt att kontrollera sina egna uppgifter, är en förutsättning för affärsutveckling. De mest visionära företagen har redan hakat på trenden och väljer att fokusera på hållbar användning av data.

En dataetisk medvetenhet har samma roll som miljömedvetenheten hade på 1980-talet. Dataetik är inte bara viktigt för ett företags långsiktiga överlevnad, utan också för planetens välfärd. På 1980-talet var miljötänk främst förknippat med Greenpeace, sälungar och klistermärken med leende solar. Idag är miljö inte bara en aktivistfråga, nu berör den också konsumenter, investerare, lagkrav och är en faktor som påverkar konkurrenskraften på marknaden. Det finns många sätt att vara miljömedveten, man kan källsortera, köpa ekologiskt eller köra en elbil. Det finns gott om Green Tech. Samma sak håller på att hända med frågan om integritet och dataetik, och vi börjar se en växande marknad för Privacy Tech.

Dataetik innefattar mer än att följa dataskyddslagstiftningen. Det handlar också om att följa lagens anda och vision, att ha en ärlig och tydlig insyn i datahantering samt om utvecklingen av integritetsmedvetna produkter och strukturer. Kort sagt: behandla andras uppgifter som om de vore dina egna.

En rapport, The Internet of Things: Mapping The Value Beyond the Hype fra McKinsey (2015), visar att den största tillväxtpotentialen ligger i data som inte är relaterade till människor, till exempel väderdata, trafikdata och produktdata som kan effektivisera produktion, logistik, distribution och service.

Ofta är dessa uppgifter värda mer när de är knutna till människor. Boken Dataetik - den nye konkurrencefordel handlar om just detta. Persondata kan identifiera enskilda personer baserat på plats, identitet och sociala förhållanden, konsumtions- och beteendemönster, behov, önskemål och intressen.

Verksamheter intresserar sig för persondatauppgifter eftersom de kan användas inom marknadsföring, prissättning och personifiering av tjänster. Inom offentlig sektor ses användningen av personuppgifter som ett sätt att effektivisera tjänster, förbättra användarvänligheten och utföra kontroller. Integritet är också det område som får mest uppmärksamhet när man talar om Big Data-erans största utmaningar och konsekvenser. Tillgång till och behandling av persondata har inflytande över vårt självbestämmande, balansen i våra demokratier och friheten att agera på egen räkning och i eget intresse.

Konsumenter och medborgare är oroliga för att de inte har kontroll över sina egna uppgifter (deras digitala integritet). Och de börjar agera på denna oro med adblock, krypterade tjänster, falska uppgifter och protester. Europeiska stater har kommit överens om en ny dataskyddslagen som uppmuntrar vikten av ett privatliv – som utgångspunkt ska allt vara privat.

Läs mer om boken Dataetik - den nye konkurrencefordel, som innehåller över 50 fallstudier på företag och organisationer som till viss del arbetar med dataetik.